Sibiriens Soppkök

Jag och fyra kamrater har sedan ett år tillbaka en klubb som med jämna mellanrum går ut för att äta god mat tillsammans. Nu har en av oss börjat plugga vilket gör att vi inte kan gå på de dyrare ställena längre. Det gör det hela till en större utmaning, för mat behöver ju inte vara dyr för att vara god, men var hittar man en delikat middag för ett rimligt pris?
Denna gång begav vi oss till Sibirens soppkök. Jag hade hört mycket om detta ställe men aldrig själv varit där så jag tyckte att det var dags nu. Det första som slog mig när jag kom in är att stället är superlitet och väldigt mysigt. Ungefär 20 personer kan sitta och sörpla soppa samtidigt i skenet från kristallkronan. I taket hänger sedlar av olika nationalitet och speglar och udda tavlor pryder väggarna. Jag och mina vänner klämde in oss runt ett bord och medan vi studerar menyn som står skriven på en tavla på väggen så smaskar vi på underbart hembakt bröd med basilikaröra.
Konceptet är alltså soppa, 0,5 l för mellan 85 - 135 kronor, eller så kan man välja tre soppor från menyn för 165 kronor och då får man 0.75 l. Det finns också smörgåsar och toasts, men denna kväll ignorerade vi den delen av menyn. Jag, K, och JB valde murkelsoppan efter en lång diskusion om huruvida murklor är giftiga eller inte, och JA valde en viltsoppa och LK en klassisk clam-showder.
En enda herre serverar alla bord, och på ett så litet ställe så kan man tycka att det räcker, men det råder ändå en viss förvirring under serveringen som, trots kamratligt småprat från servitören, irriterar mig en aning.
Men när soppan kommer på bordet så glömer jag snabbt det. En andäktlig tystnad lägger sig och sörplanden blandas med högljudda mmm-anden. Soppskålen är breddfull och kocken har inte snålat på svampen som följer med varje sked i generösa mängder. Den är gräddig och smakrik och helt underbar. Till det dricker jag en halvmörk öl som passar alldeles utmärkt. Enligt JA och LK så var både viltsoppa och clam-showder väldigt goda, både mustiga och mättande. Vi äter både länge och väl och vi lyckas alla till min stora förvåning äta upp all soppa i skålarna och finner även att det finns plats för dessert.
Vi lyckas få de tre sista av créme brylé med smak av honung och kaffe, medan JA tar en ostbricka. Detta är för övrigt, förutom en mini-biskvi, det enda som finns i efterrättsväg. Jag beställer också en espresso som smakar bra, men som tyvärr kommer så långt före desserten att den hunnit bli kall när créme brylén landar på bordet. Vi ber även om mer vatten, men det får vi aldrig. Småsaker, visst, men det sänker helhetsintrycket.
Créme brylén är på gränsen till för söt och lagret med bränt socker är för tunnt för att ge den riktigt knäckiga konsistensen. Kaffesmaken är tydlig och smakar gott men honungen känns onödig och bidrar till den sliskiga känslan.

Avslutningsvis tycker jag att hela matupplevelsen var mycket bra! Lokalen är supermysig, servicen trevlig och personlig om än inte perfekt, och soppan är precis som en soppa ska vara. Varm, god och mättande. Så gå gärna dit, ät soppa i goda vänners lag, men ät desserten någon annanstans.



Sibiriens soppkök
Roslagsgatan 25C, Stockholm